Jahapp..

Lördagen då, mötte upp Satulainen på centralen kl 14. Vi gick för att leta upp nånstans att ta en fika, men det va fullproppat överallt så vi struntade i det och åkte en snabbsväng till J:s lägenhet och hämtade upp mitt vin.

Sen for vi hem till mig och drack kaffe och tjöta skit och uppdaterade varandra.

Sen tog vi en promenix till Maxi, handla lite ingredienser, mästarkocken skulle laga biffar fyllda med fetaost (MUMMA!).

Så det blev middag och vin och sen pimplade vi lite mer alkohol och spela spel. Sen for vi in till stan (en aningen sent), maaassor med kö överallt (konstigt..:P). Så vi bestämde oss för att enbart köpa käk och dra hem igen. Lika bra!

Söndag.

Vi vaknade pigga och inte alls bakis. Antagligen hade vi svettats ut all alkohol då lägenheten kändes som bastu. Elementen hade full rulle med att spruta ut en outhärdlig värme.

Så det blev frukost. Sen ringde J och ville ansluta så vi bestämde att vi skulle ses inne i stan.

Kl 16 va det hemresa för Satulainen. Tack för en jävligt kul lördag gumman!

Vi måste ses snart igen, love you girl.

Kl 16 kom söta syster tillbaka efter en flyttningshelg i Karlstad.

Vi åkte hem, käka och spela kort.

Idag.

Upp kl 4.10, åka till jobbet, jobba, busa, åka hem.

Hemma, inte orka göra nåt. Får kraft, diskar, lagar mat.

Väntar på att snurriga syrran ska komma hem, virrfian hoppa ju på fel spårvagn, haha.

Men, det händer oss alla nån gång... eller hur?

Jag har en konstig känsla som förföljer mig, så fort jag är ensam och inte sysselsätter mig med nåt kommer den smygandes.

Som ångest fast mer som en irritationskänsla, samtidigt som det känns som om jag saknar, vill inte vara ensam, samtidigt som jag bara vill gömma mig och aldrig komma ut igen.

Yeah yeah, have a nice evening ladies and gentlemen.